atha dviteeyOdhyaayaH |
सञ्जय उवाच । saMjaya uvaacha |
Sanjay told:
तं तथा कृपयाविष्टमश्रुपूर्णाकुलेक्षणम् ।
विषीदन्तमिदं वाक्यमुवाच मधुसूदनः ॥ 1 ॥
taM tathaa kRupayaaviShTamaSrupoorNaakulEkShaNam |
viSheedantamidaM vaakyamuvaacha madhusoodanaH || 1 ||
Meaning - Seeing Arjun like this who is being compassion, sorrowful and troubled eyes filled with tears , Lord Madhusudana said these words.
श्रीभगवानुवाच । Sreebhagavaanuvaacha |
Lord Krishna told:
कुतस्त्वा कश्मलमिदं विषमे समुपस्थितम् ।
अनार्यजुष्टमस्वर्ग्यमकीर्तिकरमर्जुन ॥ 2 ॥
kutastvaa kaSmalamidaM viShamE samupasthitam |
anaaryajuShTamasvargyamakeertikaramarjuna || 2 ||
Meaning - From where did you achieve this ignorance in this contrasted/odd situation. This is applicable for those who don't understand the value of life. This ignorance will not led you to heaven and also cause infamy .
क्लैब्यं मा स्म गमः पार्थ नैतत्त्वय्युपपद्यते ।
क्षुद्रं हृदयदौर्बल्यं त्यक्त्वोत्तिष्ठ परन्तप ॥ 3 ॥
klaibyaM maa sma gamaH paartha naitattvayyupapadyatE |
kShudraM hRudayadaurbalyaM tyaktvOttiShTha paraMtapa || 3 ||
Meaning - O Parth! Don't get this impotence. This doesn't suit you. O Parantap! Be prepared/stand up for the war by rejecting the mean weakness of heart.
अर्जुन उवाच । arjuna uvaacha |
Arjun said:
कथं भीष्ममहं साङ्ख्ये द्रोणं च मधुसूदन ।
इषुभिः प्रतियोत्स्यामि पूजार्हावरिसूदन ॥ 4 ॥
kathaM bheeShmamahaM saankhyE drONaM cha madhusoodana |
iShubhiH pratiyOtsyaami poojaarahavarisoodana || 4 ||
Meaning - O Madhusudana! How shall I attack with arrow to these respected personalities like Bheesma and Drona in this battlefield?
गुरूनहत्वा हि महानुभावान्श्रेयो भोक्तुं भैक्ष्यमपीह लोके ।
हत्वार्थकामांस्तु गुरुनिहैव भुञ्जीय भोगान्உरुधिरप्रदिग्धान् ॥ 5 ॥
guroonahatvaa hi mahaanubhaavaanSrEyO bhOktuM bhaikShyamapeeha lOkE |
hatvaarthakaamaaMstu gurunihaiva bhunjeeya bhOgaanrudhirapradigdhaan || 5 ||
Meaning - In this world, surely it is better to beg for living without killing the great personalities who are my preceptors. They might be wanting of worldly profit. But as teachers if they are being killed then each object enjoyed by us would be blood stained.
न चैतद्विद्मः कतरन्नो गरीयो यद्वा जयेम यदि वा नो जयेयुः ।
यानेव हत्वा न जिजीविषामस्तेஉवस्थिताः प्रमुखे धार्तराष्ट्राः ॥ 6 ॥
na chaitadvidmaH katarannO gareeyO yadvaa jayEma yadi vaa nO jayEyuH |
yaanEva hatvaa na jijeeviShaamastEvasthitaaH pramukhE dhaartaraaShTraaH || 6 ||
Meaning - Even we don't know what is best for us - to win them or to be won by them. Killing whom we surely don't want to live. Those sons of Dhritarastra stand in front of us in this battle ground.
कार्पण्यदोषोपहतस्वभावः पृच्छामि त्वां धर्मसंमूढचेताः ।
यच्छ्रेयः स्यान्निश्चितं ब्रूहि तन्मे शिष्यस्तेஉहं शाधि मां त्वां प्रपन्नम् ॥ 7 ॥
kaarpaNyadOShOpahatasvabhaavaH pRuchCaami tvaaM dharmasaMmooDhachEtaaH |
yachCrEyaH syaanniSchitaM broohi tanmE SiShyastEhaM Saadhi maaM tvaaM prapannam || 7 ||
Meaning - Because of silly faults/weakness I've forgotten my duties and lost all composure. In this situation I'm asking you that which is preferable/better to me; surely tell. I am your disciple and surrender myself to you. Kindly advise me.
न हि प्रपश्यामि ममापनुद्याद्यच्छोकमुच्छोषणमिन्द्रियाणाम् ।
अवाप्य भूमावसपत्नमृद्धं राज्यं सुराणामपि चाधिपत्यम् ॥ 8 ॥
na hi prapaSyaami mamapanudyaadyachCOkamuchCOShaNamindriyaaNaam |
avaapya bhoomaavasapatnamRuddhaM raajyaM suraaNaamapi chaadhipatyam || 8 ||
Meaning - There is no instrument being seen to me to get rid of my grief of exploitation of senses . I can not banish this grief even getting the prosperous kingdom on earth devoid of/without enemy like supremacy of Gods.
सञ्जय उवाच ।
saMjaya uvaacha |
Sanjay told:
एवमुक्त्वा हृषीकेशं गुडाकेशः परन्तप ।
न योत्स्य इति गोविन्दमुक्त्वा तूष्णीं बभूव ह ॥ 9 ॥
Evamuktvaa hRuSheekESaM guDaakESaH paraMtapa |
na yOtsya iti gOvindamuktvaa tooShNeeM babhoova ha || 9 ||
Meaning - Arjun, the conqueror of enemies told Lord Krishna, "O Govinda! I'll not fight" and became silent.
तमुवाच हृषीकेशः प्रहसन्निव भारत ।
सेनयोरुभयोर्मध्ये विषीदन्तमिदं वचः ॥ 10 ॥
tamuvacha hRuSheekESaH prahasanniva bhaarata |
sEnayOrubhayOrmadhyE viSheedantamidaM vachaH || 10 ||
Meaning - O Bharata (Dhritarastra) ! At that moment Lord Krishna said these words (as if) with smile to mournful Arjun amidst the soldiers of both sides.
श्रीभगवानुवाच ।
Sreebhagavaanuvaacha |
Lord Krishna told :
अशोच्यानन्वशोचस्त्वं प्रज्ञावादांश्च भाषसे ।
गतासूनगतासूंश्च नानुशोचन्ति पण्डिताः ॥ 11 ॥
aSOchyananvaSOchastvaM pragnyaavaadaaMScha bhaaShasE |
gataasoonagatasooMScha naanuSOchanti paNDitaaH || 11 ||
Meaning - Saying words of wisdom, You are mourning for those who are not worthy of it. Those who are truly wise do not grieve for living and nor for dead.
न त्वेवाहं जातु नासं न त्वं नेमे जनाधिपाः ।
न चैव न भविष्यामः सर्वे वयमतः परम् ॥ 12 ॥
na tvEvaahaM jaatu naasaM na tvaM nEmE janaadhipaaH |
Na chaiva na bhabhiShyaamaH sarvE vayamataH param || 12 ||
Meaning - This has never happened that I was not there in the past nor you were, nor all these kings were and it's not that in future we will not be there.
देहिनोஉस्मिन्यथा देहे कौमारं यौवनं जरा ।
तथा देहान्तरप्राप्तिर्धीरस्तत्र न मुह्यति ॥ 13 ॥
dEhinOsminyathaa dEhE kaumaaraM yauvanaM jaraa |
tathaa dEhaantarapraaptirdheerastratra na muhyati || 13 ||
Meaning - As the soul in the human body continuously move forward from the state of childhood to young age and then the state of old age; thus the soul gets another body upon death. A calm/self-possessed person doesn't get infatuated in these changes.
मात्रास्पर्शास्तु कौन्तेय शीतोष्णसुखदुःखदाः ।
आगमापायिनोஉनित्यास्तांस्तितिक्षस्व भारत ॥ 14 ॥
MaatraasparSaastu countEya SeetOShNasukhaduHkhadaaH |
aagamaapaayinOnityaastaaMstitikShasva bhaarata || 14 ||
Meaning - A (transient/) short term arise and (disappearance/)vanishing of happiness and sorrow are as like as the upcoming and going of the winter and summer seasons. O Bharata! These are produced because of material contact. And man should learn to bear those with firm feelings.
यं हि न व्यथयन्त्येते पुरुषं पुरुषर्षभ ।
समदुःखसुखं धीरं सोஉमृतत्वाय कल्पते ॥ 15 ॥
yaM hi na vyathayantyEtE puruShaM puruSharShabha |
samaduHkhasukhaM dheeraM sOmRutatvaaya kalpatE || 15 ||
Meaning -O Arjuna! He is suitable for liberation who does not disturbed in happiness and sorrow and remain equal in both situation.